Teknik och patientkontakt ger trivsel på jobbet

Av Karin Janson / Foto: Privat

 

– Det ger mig en stor tillfredställelse när en patient kommer in och får hjälp med hörseln. Patienten känner sig mer delaktig i samtal och hänger med på vad som händer, vilket ger en förbättring i hela livskvaliteten, säger Sara Klaveness. 

Hon har läst audionomprogrammet i Örebro, men tänkte först bli hörselpedagog. 

– Jag har själv en hörselnedsättning och hade en sådan fantastisk hörselpedagog som barn. Jag tänkte att det vill jag också bli! Men när jag skulle söka utbildningen hade de precis lagt ner den. Jag funderade då på att bli audionom, men var osäker på om jag skulle klara av det. Nu känner jag att det blev helt rätt, jobbet är både tekniskt och innebär patientkontakt, vilket passar mig perfekt.

I Blekinge finns hörselvårdsmottagningar både i Karlskrona, där Sara Klaveness arbetar tillsammans med ytterligare fyra audionomer, och i Karlshamn, där nu fyra audionomer arbetar. Men vanligtvis är de några fler.

– Regionen håller på att anställa fler audionomer, eftersom någon är tjänstledig och några andra har flyttat till sina hemkommuner. Så vi är lite för få just nu, men vi har tagit in audionomstudenter från Lunds universitet som hjälper oss att göra mätningar åt öronmottagningen. Det ger oss audionomer mer tid att koncentrera oss på utprovning av hörapparater.

Eftersom kliniken är liten får audionomerna arbeta med allt som rör hörselvård för vuxna. 

– Alla arbetar med alla patientgrupper, förutom med barn. Vi har en audionom som är mer specialiserad på mer besvärande tinnitus och ljudstimulator, men i övrigt arbetar vi alla med en blandad patientgrupp. Men om jag skulle vilja jobba mer med en specifik patientgrupp tror jag att det går att lösa, vi har möjlighet att påverka ganska mycket här. Just nu känner jag att det är roligast med en blandad grupp, jag träffar så många olika människor med olika behov, unga och äldre med både lätta och svåra hörselnedsättningar. Det gör jobbet varierat och intressant.

Snabb teknikutveckling 

En vanlig arbetsdag gör Sara Klaveness prov och mätningar till läkarna på öronmottagningen på förmiddagen, och provar ut hörapparater på eftermiddagen. Hon är också avvikelsesamordnare och tar hand om de avvikelserapporter som kommer in, tillsammans med en utvecklingskoordinator. Syftet är att förbättra vårdens kvalitet och minimera risker. 

Något som har inneburit en stor förbättring för patienterna är teknikutvecklingen och digitaliseringen. Sara Klaveness konstaterar att det har hänt mycket under de sex år hon arbetat på kliniken.

– När jag började här hade apparna för hörapparater precis börjat komma. Men då var utvecklingen i sin början. 

För äldre som har svårt att känna knapparna på hörapparaten är det ett stort lyft att kunna använda apparna, berättar Sara Klaveness. Många av patienterna är teknikintresserade och tycker att den nya tekniken är häftig. 

– Att man kan använda hörapparaterna som ett headset och prata i telefon och lyssna på ljudböcker och musik bidrar också till att patienterna använder hörapparaterna mer än tidigare. Det har verkligen inneburit en stor förbättring för patientgruppen.

Att prata i telefon kan annars kännas oroligt för patienter med hörselnedsättning. 

– Jag har träffat patienter som inte vågat ringa till exempel vården eller Försäkringskassan, för att de är rädda för att inte höra. De blir så glada när det går att koppla hörapparaten till telefonen och de kan ringa sina egna viktiga samtal.

 

Förbättrad ljudkvalitet 

Ett annat viktigt tekniksteg är uppladdningsbara batterier i hörapparater. Det är inte nödvändigt för alla, betonar Sara Klaveness, men det finns en del patientgrupper som är väldigt betjänta av tekniken.

– För personer med synnedsättning är det till exempel jättebra, då kan de sätta ner hörapparaten i laddaren och känna efter så att den sitter rätt i stället för att behöva be om hjälp med att byta batterier. Det ger människor en känsla av att klara mer själva. Jag vet också att personalen på gruppboenden uppskattar det, att man kan göra en rutin av att ladda batterierna varje dag. Det är också enklare att komma ihåg när det blir en daglig rutin, till exempel för patienter med tidig demens.

Även inom området ljudkvalitet upplever Sara Klaveness att det skett förbättringar. 

– Om man jämför en hörapparat nu med för några år sedan, så är brusreduceringen mycket bättre. Och om man tänker riktigt långt tillbaka så var hörapparater linjära och tog upp allt ljud i samma utsträckning, det måste ha varit fruktansvärt. Även om fokus de senaste åren har legat på appar och uppladdningsbara batterier, så händer det också saker med ljudet.

Nya digitala hjälpmedel och utvecklingen av hörapparater gör att Sara Klaveness kan hjälpa sina patienter i allt större utsträckning. 

– Det är så roligt att se när någon får på sig en ny hörapparat och det händer något med deras ansiktsuttryck. Även med patienter som kommer in och har kommunikationssvårigheter, kan jag ofta se i ögonen att de blir glada när de får hjälp att höra. Det känns som att mina sex år på kliniken har gått jättefort och jag tror att det beror på att alla patientmöten ger mig så mycket, och att det är en rolig utmaning att hjälpa alla till rätt hjälpmedel.

Läs flera inlägg