Skip to main content
Blogg för professionella

En budbärare mellan två världar

År 2023 tolkade Miguel Peltomaa Finlands bidrag till Eurovision Song Contest på teckenspråk – och medan Käärijäs ”Cha Cha Cha Cha” fick publiken på fall, hittade även Peltomaas personliga tolkning vägen till finländarnas hjärtan.

10-30-2023

Av Tuula Lukić / Bilder: Helmi Padatsu

 

En budbärare mellan två världar

"Livet är fridfullt” – En kommentar som man kanske inte förväntar sig från finske Miguel Peltomaa i mitten av intensiva och fullspäckade arbetsdagar, vars tempo verkligen tog fart under Eurovision förra våren. Vid den tidpunkten arbetade Peltomaa som den enda teckenspråkstolken för finska Eurovision Song Contest ”Uuden Musiikin Kilpailun” och medan Käärijäs ”Cha Cha Cha Cha” fick publiken på fall, hittade även Peltomaas personliga tolkning vägen till finländarnas hjärtan.

Trots ett offentligt strålkastarljus och ökad uppmärksamhet känner sig Peltomaa fridfull. Han är 26 år gammal och har äntligen hittat sig själv i sin hörselnedsättning som teckenspråksartist. En trygghet som kunde vara smärtsam och svår att försöka hitta när Miguel var yngre.

Han beskriver dock sin barndom som väldigt trygg. Orsaken till smärtan var osäkerheten kring den egna identiteten.

–Jag visste inte riktigt vem jag var. Jag brukade kunna höra lite grann men nu är jag nästan döv. När hörseln förändras måste man liksom hitta sig själv på nytt.

 

Ett sinne försvinner

Miguel föddes i Cali i Colombia, också känt som salsans huvudstad, och adopterades som bebis till en familj i Jyväskylä i mellersta Finland. Hörselnedsättningen noterades tidigt, men en natt vid fyraårsålder skedde någonting som skulle förändra allt. Miguel Peltomaa minns att han vaknar på morgonen till fullständig tystnad – han hör ingenting.

Detta tidiga minne var dock inget Miguel grämde sig över och hörselnedsättningen störde inte hans eller hans familjs vardag.

–Mina föräldrar har alltid varit uppmuntrande mot mig och min yngre syster, som också adopterades från Colombia, säger Miguel Peltomaa

Familjen började efter ett tag på en teckenspråkskurs. Där lärde de känna andra som försatts i samma situation – en början på relationer som blomstrar än idag.

I Peltomaas umgängeskrets fanns både barn med och utan hörselnedsättning men allteftersom spenderades tiden mer och mer hemma än ute, och till slut slutade han helt och hållet att leka ute på gården.

–På den tiden lekte man mycket utomhus, kanske mer än idag, vi lekte flera olika lekar med många olika regler. Jag kunde dock inte vara med på alla lekarna eftersom jag inte kunde höra ordentligt.

På ett eller annat sätt handlade barndomen om ständig anpassning

–Som vuxen har jag insett att det nog är bra att alla inte behöver gå igenom processen av att förlora ett sinne. Å andra sidan har jag alltid njutit av min tillvaro, även om det var synd att jag inte kunde vara med på allt som liten.

 

I trummornas rytm

Hemma spenderades tiden gärna i musikrummet med basgitarrer, och framför allt trummor. Enligt hans mamma fick han upp ögonen för trummandet redan som liten, efter upptäckandet av kastruller och tillhörande lock i familjens kök. När man trummar känner man nämligen det i hela kroppen.

–Jag ville bli en rockstjärna och särskilt trummis. Det var min hemliga dröm som också gick i upplevelse. Nu när jag arbetar med musik och teckenspråk som offentlig person är jag faktiskt ganska nära min gamla barndomsdröm – det är jag väldigt glad över.

Musik var en integrerad del av familjens liv.

–Min pappa spelar bas och gitarr, min mamma spelar piano och min syster är en fantastisk sångerska. Vi gjorde mycket musik som barn, många fina minnen som alltid kommer att ha en plats i mitt hjärta har fötts ur musiken. 

"När jag fick implantatet och påbörjade min rehabilitering vågade jag, för första gången på länge, gå utanför huset för att titta på allt som fanns där ute, från djur och natur till människor. Jag lärde känna livet på nytt." - Miguel Peltomaa

 

Närvaro och visualisering

Teckenspråk har varit Miguel Peltomaas andraspråk sedan förskolan. Han fick ett Cochlear-implantat i höger öra vid 12 års ålder, och har haft en traditionell hörapparat i vänster sedan barnsben. Verktygen har hjälpt honom att få en starkare koppling till sin omvärld, men för honom är kommunikation också mycket mer än bara verbal.

–Kommunikation är intressant. För mig är närvaro viktigt för en bra kommunikation. Särskilt nuförtiden, när livet har växlat upp i tempo. När jag träffar mina vänner hoppas jag att vi, i stället för att grotta ner oss i mobilen, är närvarande och bekräftar varandra.

Peltomaa säger att han ägnar mer uppmärksamhet åt det visuella jämfört med det auditiva.

–Teckenspråk är ett visuellt språk där gester och ansiktsuttryck utgör grunden för hur vi förstår varandra. Precis som i den hörande världen, kan missförstånd uppstå, även om tolkningar baserat på en stämma eller ett tonläge givetvis utesluts.

Läs också om Michelle Hviid, som trodde att livet var över när hennes hörsel försvann

 

En brygga till en annan värld

Teckenspråkssamfund brukar tala om olika världar: de dövas värld och de hörandes värld. Peltomaa minns att hans tidigare identitetskris var kopplad till hans tillhörighet av den ena eller den andra världen. Men efter att ha fått sitt Cochlear-implantat insåg han att hans identitet kunde samexistera över gränserna.

–Jag fick implantatet på eget initiativ. Ju sämre min hörsel blev, ju mer isolerade jag mig. Jag associerade kommunikation med stress och något som var svårt, trots att jag hade flera vänner som ville träffa mig. När jag väl hade fått implantatet och påbörjat min rehabilitering vågade jag, för första gången på länge, gå utanför huset för att titta på allt som fanns där ute, från djur och natur till människor. Jag lärde känna livet på nytt.

Med ett Cochlear-implantat omvandlas ljud till elektriska impulser som skickas till hörselnerven och tolkas av hjärnan, men hur var den första ljudupplevelsen efter operationen?

–Till en början hörde jag bara ett rasslande ljud, och därför trodde jag att det skulle ta lite tid och krävas lite arbete innan jag kunde höra ordentligt. Ungefär en månad senare började jag kunna skilja ord åt. Att höra med implantat skiljer sig från en traditionell hörapparat och rehabiliteringen tar sex månader och upptill ett år.

Miguel Peltomaa hade hörapparater på både öronen före sitt implantat. Från det att Miguel fick sina första hörapparater vid två års ålder fram tills nu har den tekniska utvecklingen tagit enorma framsteg.

–Idag kan du prata i telefon eller spela musik direkt in i din hörapparat. För mig är hörapparaten som ett extra öra eller ett basöra och särskilt viktigt när jag lyssnar på musik, eftersom basljud inte kan höras ordentligt med implantat.

Hörapparatens individuella justeringar och hörselprogram gör det möjligt att anpassa sig till olika miljöer.

–Nu behöver jag hjälp av en kraftfull hörapparat för att kunna höra, men minnet av ljudet från det ”organiska örat” är fortfarande starkt. Jag vill att mina apparater ska anpassa sig så mycket som möjligt till min omgivning, så att upplevelsen blir så naturlig som möjligt. Jag har en lång bakgrund inom musik och inom musiken har jag alltid varit noggrann i mina övergångar. Hörapparaterna måste justeras korrekt så att de återger ljudet så autentiskt som möjligt utan tunga justeringar som kan förvränga toner eller liknande.

Peltomaa har ett automatiskt program som används i vardagssituationer, vilket innebär att han inte behöver tänka på att manuellt justera varje dag, men om det behövs kan han enkelt styra hörapparaten efter situationen.

–Till exempel justerar jag enheten på restauranger så att omgivningsljudet inte avbryter samtalet med den framför mig. Och om jag översätter låtar till teckenspråk använder jag de justeringar som är avsedda för musik.

Läs också den finska smyckesdesignern, Jenni Ahtiainens historia

 

Ett trendigt språk?

Miguel Peltomaa blev känd för offentligheten för några år sedan genom ”Pikku Kakkonen”, ett finskt barnprogram. Miguel har också varit med i olika konstproduktioner och teckenspråksevenemang ända sedan barnsben.

–Det var nog så jag fastnade för Pikku Kakkonens pilotavsnitt, där programmet för första gången tolkades på teckenspråk. Pikku Kakkonen är en kollektiv upplevelse för oss finländare. Alla vet vad det är, men här har teckenspråkiga lämnats lite utanför, säger Miguel, glad över att han med egna färdigheter kan stå upp för teckenspråket.

–Jag vill att människor ska blir mer medvetna om teckenspråket och den kultur som är förknippad med det. Det finns många missuppfattningar, till exempel att alla delar av världen har samma teckenspråk, trots att varje land har sitt eget. Sedan finns det också ett internationellt erkänt språk, liknande engelskan i västvärlden, säger Peltomaa.

I början av året grundade Miguel sitt eget medieföretag som erbjuder teckenspråkstjänster. Men det stannar inte där, han är även värd för evenemang och flitigt omtalad på sociala medier. Just nu ser han mest fram emot guidade turer på Finlands Nationalmuseum, där han kommer att berätta om fotografins historia och om det finska språkets och teckenspråkets historia.

Men det fanns också en tid då Peltomaa skämdes för att använda teckenspråk. En tid då teckenspråk knappt syntes i offentligheten. Nu är situationen en helt annan.

–Jag har hört att teckenspråk har blivit trendigt, och det är förstås jättebra att teckenspråkiga och teckenspråk får mer mediautrymme. Men man får inte glömma att samhället fortfarande behöver ta framsteg gällande inkluderingen av teckenspråkiga och generellt hur gruppen tas hänsyn till. Teckenspråk är inte bara en trend.

"När du börjar lita på att det finns gott i oss alla, lär dig att känna igen det goda i dig själv och börjar tro på dig själv som person, kommer du att kunna gå längre och må mycket bättre." - Miguel Peltomaa.

 

Receptet för ett gott liv

Som motvikt till hektiska arbetsdagar laddar Miguel Peltomaa om med sport och matlagning.

–Jag rensar bort allt vardagsprat, alla bekymmer och tankar genom att idrotta, springa och gå på gym. Jag gillar också att laga mat, även om jag inte har haft så mycket tid för det på sistone, så kommer jag fortsätta jaga och laga nya goda recept och köpa bra ingredienser. Peltomaas specialitet är en colombiansk getostsallad.

–Om jag får säga det själv så är jag ganska bra på att steka getost, det kan vara ganska svårt, säger han och skrattar.

Han funderar en stund på receptet för att hantera svåra livssituationer och svarar:

–När du börjar litar på att det finns gott i oss alla, lär dig att känna igen det goda i dig själv och börjar tro på dig själv som person, kommer du att kunna gå längre och må mycket bättre. 

För Peltomaa finns det inga riktiga förebilder, men han nämner Signmark eller Marko Vuoriheimo - en av de första internationellt betydande teckenspråksrapparna - som också banade väg för honom. I allmänhet inspireras Peltomaaa av människor som är entusiastiska och hängivna till sin passion.

–Jag älskar att bara sitta och lyssna på entusiastiska människor, oavsett ämne. Naturligtvis finns det många saker här i världen som jag hade förändrat om jag kunnat, men det viktigaste för mig är att man ska kunna se och möta varandra oavsett ålder, kön eller bakgrund – bara som människa.

 

Läs fler inlägg

 

 

FAKTARUTA

Namn: Miguel Peltomaa

Ålder: 26 år gammal

Hörapparat: ReSound Omnia 988-DWC